Jag satt och läste alla fina kommentarer, som jag fått. Och på den som jag hade skrivit vad ni vill se mer av, så var det en person som skrev mode t.ex "dagens outfit". Och det ska det ju såklart bli, men det får vänta tills imorgon. Jag har inte tid nu. Efter skolan, så åkte jag och mamma direkt till farsta, och köpte massor, av behövargrejjor. t.ex Rengörnigslotionn, nattcreme, ansiktsvatten, osv.  Nu mår jag också illa. Vilket är synd eftersom att jag och Emma hde bestämt att vi skulle göra något ikväll. Men jag vill inte riskera att hon ska bli sjuk. Och jag vill inte heller att jag ska bli det. Det vore ju för hemskt?!! Höhö. Jag lovade ju faktiskt att ja skulle skriva vad som hände igårkväll, så jag får det överstökat nu..

Allt började med att jag och Emma satt och spelade kort i hennes kök, sen var det några som snackade och skrek lite utanför, så vi kollade nyfikna upp.. Där stod det 2 killar, i 25 års åldern. Vi tyckte först att det var lite obehagligt att dem stod och kollade på oss. Men den "rädslan" gick snart över.. Sen efter kankse 40 minuter. Så satt vi och snackade/ritade + åt kladdkaka som vi tidigare bakat. Då hör vi en duns, vi tror att det är en av emmas katter. ( hon har 3 ) och vi går mot altan dörren, för att öppna för dem. Men precis när jag ska göra det så får jag syn på den ena killen, som stod utanför fönstret tidigare. Dem har allså gått till baksidan av Emmas tomt upp på altanen. Och när jag fick syn på den röda kepsen han bor, så fick jag panik. Skrek och mitt hjärta började göra volter, och paniken tar över mig. Emma likaså. Jag tar ett stadigt grepp om Emma och vi springer så fort vi kan intill köket, sätter oss under köks bordet, och börjar skaka, samtidigt som vi gråter. Vi var allså hemma själva, när detta hände. Det var en så obehaglig känsla, man hade. Och jusst när man satt där. Så kom alla tankar översvämmande, och ag och emma börjar storgrina. Vi vågar inte röra på oss. Utan vi sitter där stilla, stilla. Efter kanske 20 minuter underbordet, så hör vi hur någon tar tag i handtaget. Vi blir rädda och hoppar till. Gråten har nästan försvunnit, och man ser ut som ett svart troll under ögonen. Då kommer hennes mamma hem från stallet. Och en befriande, känsla kommer imagen. Hon tog bra hand om oss, och vi stod där och kramades ett bra tag. usch vilka äckliga killar. Att man ens vågar göra så? det är oförskämt.

Åh. nu har jag kramp i handen också, haha (:
Här kommer bilder från det jag köpte idag:


Kiss on you.

Hii

Det känns så bra, när man har saker inhandlat!

Jag orkar verkligen inte lägga in fler bilder för stunden.
Okej! En till.


Så! Haha.
Nu får ni ha en bra dag.

Puss.